Seminarium 3 (Medier, kunskapssyn och lärande)

Blogginlägg, seminarium 3

Kritisk distans:

När det kommer till media så har det ofta och länge pratats kring att undervisningen ska inkludera den kritiska synen kring hur media påverkar oss men också hur eleverna själva lär sig att kritiskt granska media. Anledningen till detta har varit för att eleverna inte ska ”falla offer” för media och dess påverkan.

Buckingham skriver följande: Here again, students were inplicity identified as members of a mass audience, that was helplessly duped by powerful media messages; and teachers were defined as members of a ’critical’ vanguard, which alone was capable of liberating them. […] Through the powers of analysis, students are seen to move from an unconscious to a conscious state, from being enslaved by bodily pleasures and emotional responses to being ’rational’ and ’sceptical’ in their dealings with media – in short, from being ’uncritical’ to being genuinely ’critical’.

Detta känns fortfarande till viss del relevant, men vi får inte glömma bort att media har förändrats en del under de senaste 20 åren och framförallt att barn och ungdomar kommer i kontakt och lär sig ofta att läsa och tolka media i mycket yngre åldrar idag.

Men framförallt i den tiden vi lever i just nu, kan det lätt glömmas bort att de flesta eleverna redan i ung ålder redan har en viss förkunskap kring hur media fungerar och är uppbyggt.

På s. 111 skriver Buckingham följande: ”One of the problems here, however, is that the view of advertising coincides with a form of popular cynicism, witch is easily available to children.”

Denna cyniska syn på media kan, om vi inte är försiktiga, så över till att eleverna får en cynisk syn på media överhuvudtaget – och i förlängningen då även hela samhället (som det jag pratade om vid ett tidigare seminarie). Skolans och lärarens uppdrag är ju att utbilda eleverna i alla sidor av media och inte bara det ”negativa”. När eleverna kommer in med förkunskaper som inte tillgodoses, så är det därför lätt hänt att det rinner över till en cynisk syn på media.

Förutom detta är det viktigt att förmedla till eleverna att precis som i skriva texter så finns det ett visst tolkningsutrymme i det mesta i media. Lärarens sätt att se på något är inte alltid ”rätt”, utan det finns flera sätt att tolka samma innehåll.

Kreativ tillnärmelse

När det kommer till kreativ tillnärmelse delar Buckingham upp pojkar och flickor i olika grupper/områden. Han skriver att elever kommer till klassrummet med olika nivåer av kunskap och experis inom media, och olika motivation när det kommer till produktion (.130). Vidare skriver han att kön är ett frekvent problem här, därför att pojkar tenderar att fokusera mer på det tekniska och flickor ”are likely to have a rather more ’emotional’ or ’aestethic’ approach to music.”

Det är väl klart när samhället lär pojkar att de inte ska vara känslosamma, men att de ska vara just ”tekniska och praktiska” medan samma samhälle lär flickor att de ska vara ”romantiskt tillgängliga” och inte bör ”beblanda sig med svåra tekniska saker.” (personlig notering: blir otroligt provocerad av det här).

Buckingham predikar för att dela upp klassen i pojkar och flickor, där flickorna jobbar för sig och pojkarna för sig. Kanske beror detta på att texten är nästan 20 år gammal, men det känns väldigt problematiskt och dessutom känns det som om detta skulle göra eventuella skillnader ännu större, eftersom eleverna högst troligen skulle känna en större ”vi mot dem”-känsla. Medan om eleverna jobbar blandat, så kan vem som helst dela sitt tekniska intresse (oavsett kön) och vem som helst kan komma med en mer estetisk synvinkel (återigen oavsett kön).

Vidare skriver Buckingham att det är viktigt att elever förstår att det inte endast att slutresultatet som är det viktiga, utan att elever behöver förstå att processen är minst lika viktig. Detta eftersom att reflektion är en väldigt viktig del i det praktiska skapandet. (s.138)

Kort elevinstruktion:

1. Eleverna jobbar i grupper om 3 personer och varje grupp får varsin reklamfilm på ca 2 minuter att titta på.

2. Efter att eleverna har tittat på sina reklamfilmer ska de skriva ner individuellt hur de tolkade och uppfattade reklamfilmen:

  • Vilken målgrupp riktar den sig till?
  • Vilka karaktärer finns med i reklamfilmen?
  • Vilken produkt/tjänst är reklamen skapad för/till?

3. Prata med varandra och jämför era olika tolkningar.

4. Skapa er egen reklamfilm i Stop motion:
Er stop motion film ska sälja/marknadsföra samma produkt/tjänst som den reklamfilmen ni såg, men ni ska ändra målgruppen för produkten/tjänsten.

Karaktärerna får ni byta ut om ni vill/behöver – tänk på att karaktärernas språk/uppträdande ska vara anpassad för er nya målgrupp.

5. Redovisa er stop motion film och presentera vad ni fick syn på i er första reklamfilm (som ni tittade på) och hur ni skapade er egen stop motion film, samt vilken er nya målgrupp är.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *